Prisjakt

Handla på faktura – kreditköpens fördelar och fallgropar

Allt fler shoppar på kredit och får svårt att betala

Text: Jessika Jellbom

Publicerad: 14 april 2021

Den här artikeln är skriven av Prisjakts redaktion. Ingen annan har påverkat innehållet i den. Det förekommer inga betallänkar eller andra typer av annonssamarbeten.

Det erbjuds en mängd betalningsmetoder när du handlar på nätet och det blir allt vanligare att vi väljer att köpa på kredit i form av faktura. Det kan kännas enkelt och praktiskt att skjuta upp betalningen, men det finns fallgropar. Sebastian Bernhardsson, kommunikatör hos Kronofogden, berättar vad du ska se upp med.

Sebastian Bernhardsson är kommunikatör hos Kronofogden. Foto: Kronofogden

Att handla på faktura kan vara väldigt praktiskt. Du får hem varan först och betalar sen. Gör du en retur slipper du ligga ute med pengarna. Använder butiken någon av landets stora kreditaktörer är du förmodligen redan deras kund, har deras app och handlar med ett enkelt klick.

Man kanske inte alltid tänker på det, men fakturan är en kredit. Det innebär alltid en risk: vad händer om du inte har pengarna när det är dags att betala? Kreditföretagen erbjuder ofta möjligheten att skjuta upp betalningen av fakturan eller att delbetala köpet – ibland är det bara att trycka på en knapp. Men där gäller det att hålla koll.

– Som kund behöver du förstår vad krediten innebär och vad totalkostnaden blir, för det blir så gott som alltid dyrare att betala senare eller delbetala, säger Sebastian Bernhardsson som jobbar som kommunikatör på Kronofogdemyndigheten.


I sitt jobb möter han alldeles för många som hamnat i skuld, tyvärr allt yngre personer som ofta fastnat i dyra avbetalningar. Men så länge man har en trygg ekonomi med utrymme för oväntade utgifter ser Sebastian inga problem med fakturan som betalningsmetod.

– Det är bra att butikerna erbjuder flera betalningsalternativ så att du som kund kan använda det som passar dig bäst, säger Sebastian.

Att köpa på faktura kan också ge en slags trygghet:

– Om du handlar av en säljare du är tveksam till är det lättare att stoppa utbetalningen om det uppstår en tvist.

Det händer att Sebastian själv handlar på faktura, men då väljer han helst e-faktura.

– Då ser jag aviseringen i min bankapp och kan betala den där direkt. Det tycker jag känns tryggt, säger han.

Håll koll på villkoren

Tillkommer det några avgifter som gör ditt fakturaköp dyrare? Vad blir totalkostnaden om du väljer att delbetala? Det är viktigt att läsa all information innan du väljer att betala något på kredit. Det här är några saker du bör skaffa dig insikt om:

  • Faktureringsavgift / fakturaavgift – ofta en låg summa men trots allt en merkostnad, ibland tas avgiften endast ut om du vill ha en pappersfaktura.
  • Fraktavgift – kan ibland läggas till om du väljer faktura som betalningsalternativ.

Om du skjuter upp betalningen eller väljer delbetalning:

  • Allmänna kreditvillkor – vad är avbetalningstiden? Kan du lösa krediten i förväg utan extra kostnader, exempelvis en avgift eller ränteskillnadsersättning? Görs en kreditprövning (läs mer längre ner)?
  • Ränta – vilken procentsats gäller? Fast eller rörlig?
  • Uppläggningsavgift – används ofta vid räntefria krediter, kan vara en större summa.
  • Aviseringsavgift / aviavgift – en extra avgift för varje avi / faktura du får utskickad.

Är du osäker på butiken? Då kan faktura vara ett bra betalningsalternativ. Du kan kontakta kreditgivaren och stoppa din betalning om din vara exempelvis inte dyker upp. Men kontakta alltid butiken först om du är missnöjd.

Sebastians ekonomitips:

Så handlar du klokt

Fakturaköp kan vara jättebra – så länge du är säker på att kunna betala.

– Om du väljer faktura ska du alltid se till att ha en buffert: du ska ha råd även om du får oväntade utgifter, säger Sebastian Bernhardsson.

Med erfarenhet även från arbete på ett inkassobolag vet han hur snabbt det kan gå att hamna i skuld om något drabbar din ekonomi. Framförallt uppmanar han den som har en oregelbunden eller varierande inkomst att välja bort fakturan och välja direktbetalning.

– Gör en budget. Betala alltid din hyra först, därefter mat, el, telefon och annat viktigt. Sen är det fritt fram.

Funderar du på att köpa en dyrare grej på faktura är hans råd att alltid spara först, inte nödvändigtvis hela summan men åtminstone hälften. För oftast måste du inte göra köpet just då. Kanske blir det till och med billigare om du avvaktar?

– Även om det är tråkigt att vänta så är det tråkigare att ha skulder! Jag förstår drivet från samhället att skaffa prylar och status – och det är helt okej så länge man har koll på sin ekonomi och riskerna, säger Sebastian.

Gör bara fakturaköp när du har en trygg ekonomi. Foto: Mladen / Adobe Stock

Tre tips om fakturaköp

  • Att handla på faktura för att du inte har råd just nu är alltid en dålig idé. Vänta med köpet.
  • Budgetera dina fakturaköp. Se till att du kan betala fakturan när den dyker upp. Ha även en buffert för oväntade utgifter. Det kan annars bli tråkigt om förfallodagen inträffar tre dagar före lön.
  • Håll koll på dina fakturor så du inte missar någon och drar på dig förseningsavgifter eller dröjsmålsräntor. Välj gärna e-faktura. Vissa kreditgivare omvandlar automatiskt en förfallen faktura till delbetalning, vilket kan bli dyrt. Men det ska framgå av kreditvillkoren.

Tänk på att exempelvis telefonabonnemang med bindningtider är krediter. Förfaller en delbetalning kan du bli skyldig att direkt betala hela det kvarvarande kreditbeloppet – och det kan bli en stor summa.

När görs en kreditprövning?

När du väljer att betala med faktura kan kreditföretaget göra det som kallas kreditprövning eller kreditupplysning för att bedöma om du har råd att betala det du vill köpa. Men en kreditprövning behöver inte göras när:

  • krediten är räntefri
  • krediten avser ett köp som ska betalas inom tre månader
  • krediten enbart är förknippad med en obetydlig avgift

Du blir alltid underrättad om en kreditprövning görs. Att ha många kreditprövningar av varianten personupplysning kan påverka dina möjligheter att få nya krediter, exempelvis bil- eller bostadslån. Därför reglerar konsumentkreditlagen när och hur en kreditprövning görs. Mikroupplysningar påverkar dock inte din kreditvärdighet.

Det finns två slags kreditprövningar:

  • Mikroupplysning, en mindre detaljerad upplysning som bara brukar innehålla namn, adress, eventuella betalningsanmärkningar och eventuellt skuldsaldo (men inte alla skulder registreras).
  • Personupplysning, information som även omfattar personuppgifter som inkomst, fastighetsinnehav, äktenskapsförord och information om tidigare betalningsanmärkningar och kreditupplysningar.

Men alla slags skulder syns inte i en kreditprövning, exempelvis inte privata lån eller skulder till inkassobolag. Har du endast en betalningsanmärkning hos Kronofogden syns inte den heller, men har du två eller fler syns alla.

Kreditinformationen köps från olika kreditupplysningsföretag och kontoinformationstjänster. I Sverige finns 19 företag som har tillstånd att göra prövningar, där Upplysningscentralen (UC), Bisnode och Creditsafe är de största.

Svenskarnas skulder hos Kronofogden växer – den ökande mängden fakturaköp bidrar. Foto: Kawee / Adobe Stock

Fakturaköp sätter allt fler i skuld

Fakturaköpen ökar i takt med att vi handlar mer på nätet, särskilt under pandemin. Och samtidigt ökar svenskarnas skulder, vilket oroar myndigheterna. Finansinspektionen larmar om att allt fler har svårt att betala sina fakturor även när det är små summor – i en undersökning såg de att vart femte hushåll fick en eller flera betalningspåminnelser under de första tio månaderna efter köpet. Svenskarnas sammanlagda konsumentlån, där kortkrediter och fakturaköp ingår, ökade från fyra miljarder 2008 till nära 50 miljarder kronor 2019. Och de ökande krediterna i åldersgruppen 18–25 år sticker ut i statistiken.

– Unga vuxna är mer benägna att handla på faktura, enligt våra stickprover. De har en mer tillåtande attityd till krediter än de äldre, säger Sebastian Bernhardsson på Kronofogdemyndigheten.

Hos Kronofogden ser man svenskarnas skuldberg ticka på i oroväckande takt.

– Vi ser också att unga vuxna blir skuldsatta mer och snabbare. Vid årsskiftet hade 402 000 privatpersoner skulder hos Kronofogden. Det är faktiskt ett rekordlågt antal – men de som är skuldsatta har fått ännu större skulder, totalt 87 miljarder kronor.

Samtidigt uppger branschorganisationen Svensk Inkasso att deras medlemsföretag har fordringar på 77 miljarder kronor mot konsumenter, en summa som nästan har dubblats på tio år. Så det finns fog för att vara försiktig.

– Allt handlar om kunskap. Vi måste våga prata mycket mer om privatekonomi och skulder, ända från köksbordet upp till riksdagen. En del lösningar kräver lagändringar men allra mest behövs utbildning, säger Sebastian och tillägger:

– Mycket ansvar läggs på dig som kund, så våga fråga om du inte förstår!

Här kan du få hjälp:

Budget- och skuldrådgivining i din kommun

Stöd och vägledning hos Kronofogden

Hallå konsument: Skulder


Läs mer hos Prisjakt:

Så stillar du köpbegäret – coachens bästa tips

"Vi köper och äger bara saker vi verkligen behöver och använder"

FLER FAKTA

  • Sedan den 1 juli 2020 får kreditbetalningar varken vara det första eller förvalda betalningsalternativet i en nätbutik. Vi människor är nämligen mer benägna att välja alternativ som är föreslagna och ligger högst på en lista. Det här är en ändring i betaltjänstlagen som regeringen gjort för att få oss konsumenter att inte slentrianmässigt köpa saker på kredit.
  • Att handla på faktura är allra vanligast när det gäller hemelektronik, möbler och kläder, konstaterar Konsumentverket i en färsk rapport.
  • Konsumentverket ser också att fakturor som skickas via mejl, sms och appar lätt missas av personer som är ovana vid teknik.

Den här artikeln är skriven av Prisjakts redaktion. Ingen annan har påverkat innehållet i den. Det förekommer inga betallänkar eller andra typer av annonssamarbeten. Jessika Jellbom nås på [email protected].