Prisjakt

Ekonomiskolan del 9 – Andra lån

Text:
Christina Sahlberg, Compricer

Publicerad:
1 oktober 2020

Vilken ränta du betalar på ett lån kan variera rejält. På ett bolån betalar du i snitt 1,5 procent (augusti 2020) samtidigt som ett sms-lån kan kosta över 40 procent i ränta. Att ta lån när du har dåligt med pengar är något du alltid ska försöka undvika. Det är inte roligare att betala för något i efterskott än att spara till det innan. Och det blir dessutom betydligt dyrare. Men ibland behöver vi ta lån och då är det bra att ha koll på hur olika lån fungerar, vilka vi bör undvika och hur vi får bäst villkor.

Olika lån

Bolån

Har du utrymme på ditt bolån, det vill säga att du kan låna mer med bostaden som säkerhet, är det ofta det billigaste sättet att låna. Var dock medveten om att det kan göra så att amorteringskravet höjs. Var även uppmärksam på att bolån ofta inte kräver en lika snabb amortering som privatlån, vilket leder till en längre amorteringstid – vilket i slutändan kan bli dyrare. För mer information om hur ett bolån fungerar se del 8 av ekonomiskolan: Ditt bolån.

Studielån

Ett studielån kan du som student ansöka om hos Centrala studiestödsnämnden (CSN). Från CSN kan du få både studiebidrag och studielån under upp till tolv terminer på högskola eller universitet. Summan du får varierar beroende på hur mycket du studerar. Studerar du på heltid kan du få 2 715 kronor i veckan (år 2020), varav 823 kronor är bidrag och 1 892 kronor är lån. 

Du kan bli av med såväl bidrag som lån om du under tiden du får det tjänar mer än 90 000 kronor per kalenderhalvår. Detta så kallade fribelopp är borttaget under 2020 pga coronakrisen. Under 2020 är räntan på ditt studielån 0,16 procent. 

Hur mycket du betalar på ditt studielån varje år, efter avslutade studier, beräknas utifrån bland annat hur stor skuld du har, hur länge du ska betala av på ditt lån och vilken ränta som gäller. Hela ditt lån hos CSN ska vara betalt inom 25 år och senast när du är 60 år gammal. Vid dödsfall skriver CSN av hela lånet. Du kan alltså inte ärva någons studielån.

Konsumtionslån

Konsumtionslån är lån du får när du handlar på kredit i till exempel klädaffärer eller hemelektronikkedjor. Ofta ligger den effektiva räntan på dessa lån på 20–35 procent. Undvik dessa lån i största möjliga mån.

Billån

Ett billån är i många fall mer som ett bolån än ett privatlån då bilen står som säkerhet för lånet. De flesta långivare erbjuder lån även till köp av mc, skoter, husvagn och husbil. Den effektiva räntan på billån brukar ligga på 4–10 procent.

Kreditkort/kontokredit

Ett kreditkort är en variant av betalkort som är förenad med en kredit hos den kortutgivande banken. Kortföretaget betalar handlaren och fakturerar i sin tur kortinnehavaren. De flesta banker och långivare erbjuder även en kontokredit kopplad till ditt privatkonto. Kontokredit innebär att när pengarna tar slut på kontot utnyttjas krediten automatiskt upp till en förutbestämd nivå. Ofta har du en räntefri period när du använder din kredit. För att slippa betala en hög ränta gäller det att du har koll på hur lång denna räntefria period är och att du betalar din skuld i tid.

Har du kreditkort som du använder utöver den räntefria perioden? Var i så fall uppmärksam på hur mycket du betalar i ränta då den brukar ligga på så mycket som 10–20 procent. Om du har en gammal kreditkortsskuld kan ett privatlån med lägre ränta vara en lösning för att få ner räntekostnaderna.

Privatlån

Ett privatlån (även kallat blancolån) är ett lån du kan få utan att ha någon säkerhet kopplat till det. När du ansöker om ett privatlån tittar långivaren på din årsinkomst, din kredithistorik, hur gammal du är och om du har andra lån och krediter. Baserat på dessa faktorer beviljas eller avslås din ansökan. Din situation påverkar även vilken ränta du erbjuds.

Privatlån erbjuds upp till 600 000 kronor. Den effektiva räntan på ett privatlån, alltså den faktiska ränta du får betala, brukar ligga på 4–15 procent.

Sms-lån

Sms-lån och snabblån är en typ av kredit där låntagaren lånar mindre summor via sms eller internet. Lånesumman beviljas och betalas ut snabbt och ska ofta betalas tillbaka inom 30 dagar. Den effektiva räntan är ofta väldigt hög, vilket gör dessa lån till en kostsam kortsiktig lösning som du bör göra allt för att undvika.

Sedan 1 september 2018 finns det nya regler för så kallade högkostnadskrediter, till vilka dessa lån hör. Reglerna säger bland annat att räntan får vara högst 40 procent över referensräntan (Riksbankens reporänta vid utgången av föregående halvår) och du kan som mest bli skyldig att betala det dubbla lånebeloppet.

Foto: WavebreakMediaMicro, Adobe Stock

Prisjakt tipsar

Använd prishistoriken på Prisjakt för att se hur ofta priserna ändras och hur mycket. Då kan du enkelt se när du ska göra dina köp för att spara så mycket pengar som möjligt. Prishistoriken hjälper dig också att se om butiker höjer sina priser inför stora kampanjdagar som Black Friday och Cyber Monday. Prishistoriken hittar du på alla produktsidor på Prisjakt, även i mobiltelefonen.

Läs mer om hur prishistoriken hjälper dig här

Foto: Proxima Studio, Adobe Stock

Jämför långivare

I och med att olika långivare beräknar risker på olika sätt erbjuder de dig inte sällan vitt skilda räntor. Du kan alltså lätt sänka din ränta genom att jämföra flera långivare, så gå inte bara till den bank du har idag. Det finns en hel uppsjö av banker och långivare! Använd gärna en jämförelsetjänst som endast tar en kreditupplysning på dig och du får erbjudanden från flera olika långivare.

Effektiv ränta

Kostnaden för ett lån består av fler faktorer än räntan. Därför ska du alltid titta på den effektiva räntan när du jämför långivare. Den effektiva räntan tar hänsyn till samtliga lånekostnader, såsom uppläggningskostnad (en kostnad du får betala för att få lånet), räntan och avikostnader (kostnader du får varje gång du ska betala räntan). 

Begränsa dina kreditupplysningar

När du ansöker om ett lån tar de flesta långivare en kreditupplysning på dig. En kreditupplysning är en bedömning av din kreditvärdighet, det vill säga din uppskattade betalningsförmåga. I en kreditupplysning finns det information om din inkomst, dina krediter och eventuella betalningsanmärkningar. En eventuell skuld hos Kronofogden syns också.

Antalet kreditupplysningar gjorda på dig signalerar hur kreditaktiv du är. Om långivare ser att det tidigare har gjorts en hel del kreditupplysningar på dig kan de ta det som ett tecken på att du har ansökt om många lån eller att många företag är osäkra på din ekonomiska situation. Det kan göra att långivaren ser en ökad risk i att ge dig ett lån. Försök därför begränsa antalet låneansökningar du gör. Genom att använda en jämförelsetjänst så kan du få många offerter med en kreditupplysning.

Foto: fizkes, Adobe Stock

Så sänker du dina lånekostnader

Förutom att betala av dina lån kan du sänka dina lånekostnader genom att:

  • Jämföra flera långivares effektiva ränta.
  • Byta ut ditt sms-lån, ditt konsumtionslån eller din kreditkortsskuld mot ett privatlån.
  • Samla flera små privatlån till ett större för att få en bättre ränta.
  • Betala av ditt privatlån eller din kreditkortsskuld genom att utöka ditt bolån.
  • Börja spara.

Checklista

  • Gå igenom vilka lån och krediter du har och vilken ränta du betalar för dem.
  • Se till att betala av det lån du har högst ränta på först.
  • Undersök om du kan slå ihop flera krediter och smålån, om du har sådana, till ett större privatlån med lägre ränta.
  • Jämför räntorna på dina kvarvarande lån med räntorna hos andra långivare och se till att du inte betalar onödigt mycket. Byt till en mer förmånlig långivare om du kan.
  • Gör allt du kan för att spara ihop pengar till allt du konsumerar. Lån kostar oftast mer än de smakar.
  • Fira dina sänkta lånekostnader!

Det här är den nionde delen i Prisjakts och Compricers ekonomiskola. Åttonde delen av ekonomiskolan hittar du här och finns även på Compricers webbsajt. En introduktion till ekonomiskolan hittar du här. Texten är skriven av Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, och justerad av Daniel Haaf, content editor på Prisjakt.