Prisjakt
Annons
iStock.com / ViewApart

Bra att veta om mobiltelefoner

Det släpps mängder av nya mobiltelefoner varje år. Det är inte konstigt att det ibland är svårt att välja rätt. Här tipsar vi om sakerna du måste veta för att göra ett bra val. Har du tips, råd eller synpunkter på innehållet kan du skicka det i ett mejl till [email protected].

Smarta mobiltelefoner är uppdelade i tre prisklasser – entusiastklassen, mellanklassen och budgetklassen.

  • Entusiastklassen är den dyraste där nya flaggskeppsmodeller hamnar. Här hittar du den senaste tekniken, snabbaste hårdvaran och de generellt bästa mobilerna på marknaden. Priserna når i de dyraste fallen över 10 000 kronor.
  • Mellanklassen är det bredaste segmentet med stor variation från alla tillverkare. Här finns både tidigare års flaggskepp och årets nya modeller. I den här prisklassen finns många bra mobiltelefoner som är prisvärda. Vill du inte betala dyrt för det bästa kommer du långt med en telefon för runt 3 000 kronor till 5 000 kronor.
  • Budgetklassen har de allra billigaste modellerna på marknaden. Räkna inte med att mobiltelefonen du köper är av högsta kvalitet, men ibland släpps guldkorn som överraskar för sitt pris. Priserna sträcker sig upp till cirka 2 000 kronor.

En mobiltelefon består av en rad små komponenter som tillsammans bygger upp telefonen. Här går vi in lite närmare på vad de olika delarna gör och vad du ska tänka på kring dem.

Chassit

Polykarbonat (plast), aluminium och glas är de vanligaste materialen i mobiltelefonernas yttre.

  • Polykarbonat är mycket tålig plast som bland annat används i flygplan, visir och skyltfönster. Materialet används i telefoner i alla prisklasser. Polykarbonat utvecklas ständigt av industrin för att bli tåligare och starkare.
  • Aluminium är styvare än polykarbonat och används tillsammans med andra material, vanligtvis magnesium, som gör det starkare. Dyrare att använda, men håller samtidigt bättre än plast. Är lättare att repa än plast, men ger en högre kvalitetskänsla.
  • Glas är tålig mot repor och har en styvhet som polykarbonat och aluminium saknar. Det gör att telefonerna känns styvare. Används främst i telefoner som stödjer trådlös laddning eftersom glas släpper igenom det magnetfält som används för att ladda batteriet.
Smartphone in lights.
iStock.com / LDProd

Skärmen

Skärmen är den mest synliga delen på en smart mobiltelefon och även den känsligaste. Det är vanligt att skärmen är mellan tre och en halv tum och sju tum. De större modellerna kallas phablets. Eftersom de nästan är lika stora som surfplattor.

Skärmar finns i flera olika typer med TFT-LCD, IPS-LCD och Super amoled bland de vanligare.

Skärmupplösningen anger hur många bildpunkter som bygger upp skärmen. Ju högre upplösning desto mer bildinformation kan visas, vilket betyder högre skärpa och detaljrikedom. Upplösningen påverkar telefonens batteri negativt. Ju högre upplösning, desto mer energi används och därmed minskar batteritiden.

Här är några av de skärmupplösningar och skärmtyper som är vanliga idag.

Skärmupplösningar

  • 4K är 3 840 x 2 160 pixlar och används bara i ett fåtal mobiltelefoner på marknaden. Ger skarpast bild idag, men skillnaden mot WQHD och FHD är marginell på mobiltelefonens små skärmar.
  • WQHD är 2 560 x 1 440 pixlar och blir allt vanligare i entusiastmodeller. Upplösningen har varit vanligast i datorskärmar, men letar sig ner i skärmstorlekarna. En annan som används idag är 2 560 x 1 600 pixlar.
  • FHD är 1 920 x 1 080 pixlar och kallas oftast full-HD. Har funnits i entusiastmodeller under flera år och blir allt vanligare i mellanklassen.
  • WXGA är 1 280 x 720 pixlar och strax under vanlig HD-upplösning. Finns även i varianter som 1 280 x 768 och 1 280 x 800.

Skärmtyper

  • TFT-LCD är vanligaste och billigaste skärmtekniken på marknaden idag. Är en vidareutveckling av första generationens LCD-teknik. Dras med snäva betraktningsvinklar, dålig synlighet i skarpt solljus och hög batteriförbrukning jämfört med nyare skärmtyper.
  • IPS-LCD är dyrare och har bättre bildegenskaper. Har lägre strömförbrukning, bredare betraktningsvinklar och är ljusstarkare än konkurrenterna. Används oftast i dyrare mobiltelefoner.
  • Super amoled är en av marknadens bästa skärmtyper med utmärkt färgåtergivning, bra skärpa, ljusstark panel och snabb respons vid beröring. Är som namnet antyder en vidareutveckling av amoled med bland annat lättare och tunnare design.

Processor

Processorn är hjärtat i telefonen och den del som samordnar alla komponenter tillsammans med mjukvaran.

En snabb processor ger färre och kortare fördröjningar när du använder telefonen. Hastigheten anges i gigahertz och är vanligtvis mellan 1 och 2,7 gigahertz.

Processorer använder en eller flera kärnor för att utföra beräkningar. Fler kärnor betyder att processorn kan göra flera saker parallellt med varandra. Vanligast är två, fyra eller åtta kärnor där processorn själv väljer hur många den ska använda utifrån belastningen.

Här är de vanligaste processorerna och deras tillverkare:

  • Samsung Exynos tillverkas av Samsung och används nästan uteslutande i företagets egna telefoner och surfplattor. Första varianten släpptes med Galaxy S under 2010 och har utvecklats kraftigt sedan dess. Under fjärde kvartalet 2014 kom sjunde generationens Exynos-kretsar med Galaxy Note 4 och Galaxy Note edge som då blev marknadens kraftfullaste.
  • Qualcomm Snapdragon är en av de mest använda processortyperna i mobiltelefoner idag. Snapdragon-serien kom 2008 och används i telefoner från alla prisklasser. Serierna som används idag är Snapdragon 200, 400, 600 och 800. Högre siffra betyder kraftfullare krets och det finns flera nivåer inom samma serie.
  • Apple A är speciellt utvecklad för Apples egna produkter. Används i iPhone, iPad, iPad Touch och Apple TV. De senare varianterna har en medprocessor som hanterar information från rörelsesensorer i telefonen.

Grafikprocessor

Används för att hantera den grafiska visningen på skärmen. Ska inte förväxlas med den vanliga processorn som har ett bredare användningsområde.

Grafikprocessorn är optimerad för parallella arbeten och avlastar den vanliga processorn när du spelar, tittar på högupplöst film, fotograferar och visar animationer.

En processor för mobila enheter har upp till 12 kärnor medan en grafikprocessor kan ha så många som 256 eller fler.

Utan grafikprocessorn skulle dagens telefoner och surfplattor vara betydligt långsammare, ha högre strömförbrukning och blir generellt varmare.

RAM-minne

All data som som snabbt ska kunna skickas till processorn eller grafikprocessorn mellanlagras i RAM-minnet. Exempelvis alla applikationer som körs är lagrade i RAM-minnet, även de som ligger dolda i bakgrunden.

Ju mer RAM-minne som finns, desto snabbare upplever du att telefonen är. Mer minne betyder att fler applikationer kan vara igång samtidigt, dina flikar i webbläsaren behöver inte ladda om sig lika ofta och du kan spela större spel utan att de laddar lika mycket.

Vanlig mängd RAM-minne är tre till fyra gigabyte. Vissa dyrare modeller har så mycket som sex till åtta gigabyte eller mer.

Minnestypen som används kallas DDR3 eller DDR4. Den senare är snabbare och strömsnålare, vilket gör att batteritiden och den generella prestandan ökar.

Lagringsutrymmet

I lagringsutrymmet finns all mjukvara som används i telefonen.

Lagringsutrymmen i mobiltelefoner brukar rymma mellan 8 och 128 gigabyte. Många mobiltelefoner har en minneskortsplats som gör att du får extra lagringsutrymme, exempelvis för fotografier och inspelade videoklipp.

Du får alltid mindre faktiskt utrymme att använda än vad som anges för telefonen. Har enheten 16 gigabyte lagringsutrymme använder operativsystemet och förinstallerade applikationer en del av detta. I praktiken kan du få så lite som hälften att använda från start.

Kameran

Smarta mobiltelefoner har oftast två till tre kameror – en på framsidan och en eller två på baksidan.

De har i regel en upplösning mellan 3 och 108 megapixel. Flera faktorer spelar roll för att bildresultatet ska bli bra. Här går vi igenom några av komponenterna som samverkar när du tar en bild.

  • Kamerasensorn är en platta med mikroskopiska skålar som fångar ljus. Varje skål är en pixel i den färdiga bilden. Ju fler skålar på sensorn, desto fler pixlar och högre upplösning med fler detaljer. Färre skålar betyder färre pixlar och lägre upplösning, men eftersom de är större samlar de in mer ljus till varje pixel. Det gör att fotografier i dåliga ljusförhållanden blir bättre med mindre brus.
  • Optiken är den del som sitter längst ut på kameran. Kallas ofta objektiv och består av flera mineralglas i serie som ljuset passerar innan det når kamerasensorn. Ju större sensorn är, desto större måste optiken vara för att släppa in tillräckligt med ljus för att täcka hela ytan. När du säger upplösning är det oftast kamerasensorn du pratar om, men även optiken måste ha bra upplösning. Dålig optik kan sänka även de bästa kamerasensorerna.
  • Bländaren reglerar hur mycket ljus som ska släppas in genom optiken till kamerasensorn. I vanliga kameror kan användaren själv styra bländaren, men i mobiltelefoner sker det automatiskt med hjälp av mjukvaran. En stor bländare ger mer ljus till sensorn och i slutändan bättre bilder. Det ger också kortare skärpedjup, vilket anger hur oskarp bakgrunden bakom det du fotograferar blir.
  • Bildprocessorn omvandlar ljuset som träffar kamerasensorn till digital information som telefonens mjukvara sedan bearbetar. Detta är en komponent som sällan nämns och som arbetar helt i det tysta. Det gör den inte till en mindre viktig komponent, då en bra bildprocessor kan betyda skillnaden mellan bra och dåligt bildresultat.
  • Bildstabilisering motverkar skakoskärpa när du fotograferar eller spelar in video. Stabiliseringen kompenserar för små skakningar som gör att bilderna kan bli suddiga. Det finns två varianter – elektronisk och optisk – där den optiska stabiliseringen är den effektivaste.
  • Blixt används för att lysa upp motiv när ljuset inte är optimalt. En del telefoner använder dubbla blixtar som kallas dual-tone. De ger bättre färgåtergivning och motverkar stela bilder och kalla färger. Blixten kan ibland aktiveras med ett fast sken för att underlätta när du spelar in videor eller behöver en ficklampa.
Power bank attached to smartphone
iStock.com / Devenorr

Batteriet

Något av det viktigaste hos en smart mobiltelefon är bra batteritid. Med allt tunnare telefoner, fler funktioner och kraftfullare hårdvara ökar kraven på batterierna. Ingen vill ju gå en halv dag innan laddningskabeln måste anslutas.

Storleken på batterierna anges i milliamperetimmar (mAH) och inte med fysiska mått. Ett större batteri håller längre mellan varje laddning, men gör även telefonerna tjockare.

Vanligtvis är batterikapaciteten mellan 3 000 och 4 000 milliamperetimmar.

Många nyare mobiltelefoner har batterier som inte kan bytas av användaren. I dessa fall måste du lämna in telefonerna till en butik eller till tillverkaren om batteriet måste bytas. Bland annat måste iPhone-telefoner lämnas in till Apple om batteriet måste bytas.

Trådlös laddning

En del modeller har inbyggt stöd för trådlös laddning.

Trådlös laddning innebär att du inte använder en laddningssladd. Istället lägger du mobiltelefonen på en laddningsplatta som med magnetfält laddar batteriet. Den vanligaste standarden som används idag är Qi.

En av fördelarna med trådlös laddning är att du inte behöver använda laddningsporten vilket gör att risken för korrosion och slitage minskar. Nackdelen är att laddningen ofta blir sämre då effekten inte är lika hög.

Mobilnät, wifi & bluetooth

  • 5G är den idag snabbaste typen av mobilanslutning med hastigheter över 1 gigabit per sekund i Sverige. Det är dock väldigt få platser som stöder så höga hastigheter och normalt kan du vänta dig betydligt lägre genomsnittshastighet.
  • 4G är den vanligaste mobilstandarden för mobilnätet med hastigheter upp till runt 80 megabit per sekund i Sverige. I praktiken är hastigheterna ofta betydligt lägre än så, ofta ner till mellan 10 och 30 megabit per sekund.
  • Wifi innebär trådlös anslutning till en router, oftast i anslutning till ett modem för att nå ut på internet utan mobilanslutning. Använder 802.11-standarden där de idag vanligaste är wifi 4, wifi 5 och wifi 6 där sistnämnda är den snabbaste varianten. Nyare wifi-standarder är bakåtkompatibla med äldre för smidigare användning.
  • Bluetooth används för att ansluta tillbehör som headset, smarta armbandsur och liknande. Kan även användas för att skicka filer mellan enheter. Det finns tre klasser varav klass 2 är vanligast för konsumenter. Med bluetooth 5.0 är det teoretiska maxavståndet för kontakt mellan två bluetooth-enheter 240 meter.
  • Miracast är en teknik för trådlös överföring av videomaterial från telefon eller surfplatta till en uppspelningsenhet. Använder wifi-teknik för att ansluta, men kräver ingen router för att fungera. Enheterna skapar ett eget privat nätverk för sin anslutning.
  • Widi gör att du kan ansluta din telefon till en extern skärm utan sladdar. Bygger i grunden på Miracast och stödjer upp till 4K-upplösningar från Widi 5.1. Widi har idag ersatts av Miracast.