Test: DJI Air 2S - lättflugen, portabel & mångsidig

Inledning

Det tog knappt ett år, sedan var uppföljaren här. Det är inte mycket som skiljer i namnet, tillverkaren har bara lagt till en bokstav och överger, även på denna modell, namnet Mavic. Nu heter deras senaste drönare helt enkelt DJI Air 2S.

Hårdvarumässigt är det lite mer som man ändrat på, även om mycket också känns igen från Mavic Air 2. Kamerasensorn har blivit större, räckvidden ökats, flygmoder har lagts till och navigationshjälp tillkommit.

Det är uppdateringar som knappast föranleder ett byte från föregångaren Air 2 men är man tidigare ägare av en annan drönare eller kanske helt ny med drönare, då är detta definitivt en maskin att titta närmare på.

Första starten

Så, med drönaren väl framför mig konstaterar jag direkt att det inte bara är att göra take off. Appen DJI Fly, som inte alls är samma som DJI Go eller DJI Go 4, finns inte längre hos Google Play. Det blir till att ladda ned den som apk (Android Package) från DJI:s egen distribution. Kanske inte helt intuitivt för en nybörjare och det gav en lite längre startsträcka även för mig.

Men efter alla uppdateringar och godkännanden är jag uppe i luften och då känner man direkt igen sig i både gränssnitt och flygkänsla. Handkontrollen är densamma som på Mavic Air 2 med mobilen placerad ovanför. Under mina provflygningar med testexemplaret från DJI så var det aldrig någon vind att tala om. Det finns dock ingen anledning att tvivla på att den här maskinen skulle vara sämre än dess föregångare på att klara stökigt väder och vindtåligheten anges till maximalt 10 m/s.

Drönaren går mycket fint i luften och den som flugit tidigare känner sig lika trygg som alltid - likväl som nybörjaren också kommer att göra.

Funktioner och finesser

DJI gör som vanligt ett nummer av några nya flygmoder. På något sätt känns det som att de tekniska egenskaperna hos drönarna inte går att förbättra mer och därför blir nya flygmoder ett nödvändigt ont.

MasterShot, exempelvis, tar ett antal scener i olika vinklar och överflygningar som drönaren själv bedömer och beslutar om. Det är en uppvisning av en sådan riktigt onödig funktion, som jag faktiskt inte ser någon som helst användning av. Här gör man helt enkelt allting bättre själv, med kontroll på det man vill ha.

Hyperlapse är dock en kul finess som vi känner igen sedan tidigare. Den hjälper till att skapa en i tid komprimerad video på ett effektfullt sätt.

En annan kul och faktiskt ganska användbar nyhet är den ljusstarka lysdiod som man monterat på undersidan av flygkroppen. Den tänder man med ett tryck på handkontrollen och hjälper då till att både lysa upp en yta eller ett motiv uppifrån när det är mörkt, såväl som att identifiera och hitta drönaren när den flyger.

Stillbildsfotografering

Sensorstorleken på kameran är numer en tum, samtidigt som pixelstorleken reducerats från tidigare 48 Mpixel ned till 20 Mpixel. DJI har dock inte utrustat drönaren med kameraoptik från Hasselblad, som de gjort på Mavic 2 Pro, utan här är det DJI:s egna kamera som gäller.

Om det är detta som inverkar ska jag låta vara osagt men det går i alla fall att konstatera att den inte riktigt når upp till toppskiktet vad gäller stillbildskvalitén. Det märks i skärpan och i synnerhet kantskärpan, något som DJI haft stora problem med på tidigare modeller. På Air 2S hänger den gamla akilleshälen kvar och har du höga krav på stillbildsfoto så ska du hellre välja Mavic 2 Pro.

Emellertid så utmärker sig Air 2S med relativt lågt brus i bilderna. Vid ISO 800 är bruset påtagligt mindre än för Mavic 2 Pro, något som faktiskt kan tyckas lite märkligt.

Även den kromatiska aberrationen (färgblödningen) verkar man lyckats hålla i schack och även på denna punkt överraskar Air 2S genom att dra det något längre strået i jämförelse med Mavic 2 Pro. Självklart kan man spara och efterredigera sina bilder i RAW-format men dessvärre saknas fortfarande möjlighet att ställa slutartiden manuellt.

Filmegenskaper

På video blir tidigare nämnda tillkortakommanden inte lika påtagliga och för vanlig webbproduktion så är kameran fullt tillräcklig för såväl foto som film. För film kan du även välja att filma i 5.4k@30fps alternativt 4k@60fps. Vill man filma i hela 120 fps så får man nöja sig med full HD men många gånger är detta fullt tillräcklig upplösning.

DJI marknadsför också den digitala zoomen som en användbar finess, vilket man kan tycka vad man vill om då den egentligen bara interpolerar bilderna. Men oavsett så möjliggör det att man kan zooma live, direkt i en film som man tar, och på så sätt förefalla komma närmare objektet.

Tidigare efterlyste jag det andra scrollhjulet på baksidan av handkontrollen, liksom på Mavic 2 Pro eller Smartcontrollern och som kan användas för att programmera styrningen av till exempel slutartid. Det är tyvärr inget som man förbättrat, utan handkontrollen är i övrigt identisk som tidigare på Mavic Air 2.

Fly more combo-kitet

Testexemplaret från DJI levererades med ett fly more combo-kit. Det innebär extra batterier och propellrar, en mjuk väska, laddningshub och tillverkaren har även haft den goda smaken att inkludera ett etui med fyra olika ND-filter. ND-filter används med fördel ljusa sommardagar, för att på så sätt kunna kompensera med lång slutartid, som medför att man får filmer med mindre ryckighet och bättre följsamhet.

Huruvida en mjuk väska är lämpligt att transportera drönaren och tillbehören i är väl en smaksak, själv föredrar jag hårda sådana, som tål fältmässighet. En mjuk väska har dock sina fördelar med en mindre volym och vikt.

Tyvärr har man inte heller i detta kit lagt med en 12V-laddare, något som borde vara självklart på en resedrönare.

Viktiga hjälpmedel och förbättringar

Det börjar numer nästan bli svårt att göra fel när det finns så mycket hjälpmedel på moderna drönare.

En viktig funktion som tillkommit med Air 2S är kollitionsvarning även uppåt. På Air 2S kallas det APAS 4.0, vilket innebär flyghindervarningar i fyra riktningar (alla utom åt sidorna). Drönaren kan också följa terrängen på detta sätt, då den navigerar runt och förbi eventuella hinder. Det gör att det bara saknas sensorer åt sidorna för att den ska bli lika komplett som Mavic 2 Pro men samtidigt är APAS 4.0 det som DJI uppger är den mest avancerade som finns på marknaden.

Det som tidigare kallades OcuSync, som tog hand om bildöverföringen och fjärrstyrningen, har man nu döpt om till O3. Den nya tekniken gör att bildöverföringen förbättras och enligt de tekniska specifikationerna skall nu räckvidden vara ytterligare något förbättrad. Nu är man i alla fall ljusår från den första generationen Mavic Air som led av just dålig räckvidd.

En annan säkerhetsdetalj är det som DJI kallar AirSense men som på flygspråk heter ADS-B. Det är en radiomottagare som numer finns inbyggd och den låter dig se andra, kommersiella, flygfarkoster i närheten. Det ökar säkerheten och minskar risken för en kollision.

Jag har tidigare också klankat ned på DJI:s ständigt dåliga gimbalskydd som är pilliga och har en tendens att lossna. Nu har man äntligen fixat så att den sitter kvar ordentligt.