Test: DJI Mavic Air 2 - mobilitet och kvalitet i ett

En välkommen efterträdare

I samma ögonblick som nya Mavic Air 2 lanserades så lade man också ned produktionen av Mavic Air, något som efter att ha testat Mavic Air 2 naturligtvis var det enda rätta.

Vid första anblick är Mavic Air 2 väldigt lik deras storasyskon, Mavic 2 Pro eller Mavic 2 Zoom. Samma gråa färg (som för övrigt är den enda den kan levereras i), men något mindre. Det är först när man granskar dem bredvid varandra som man ser att storleken skiljer sig och att kameran med dess gimbal ser lite mindre och enklare ut.

Det är sannolikt många som har funderat på Mavic Mini som resesällskap men tillika också föregångaren Mavic Air. Den sistnämnda hade i ärlighetens namn en hel del tillkortakommanden, i alla fall när man nu börjar jämföra den med dess efterträdare.

De viktigaste nyheterna och förbättringarna

Om Air betyder att maskinen är just lätt som luft är väl osäkert men säkert är dock att nya Mavic Air 2 är en väl uppdaterad maskin.

Till att börja med så var det två saker som idogt påpekades bland Mavic Air:s piloter: flygtiden och räckvidden. Räckvidden har jag inte, av regelmässiga skäl, hårdtestat men den nya bildöverföringen med OcuSync 2.0 erbjuder både livevideo i hög kvalité med 1080p i 30 bilder per sekund och längre räckvidd.

Jag konstaterar också att flygtiden är imponerande bra. Ett batteri räcker teoretiskt att hålla drönaren i luften i 34 minuter och även om detta är något optimistiskt de dagar jag flyger så konstaterar jag att man gott kan ta det lugnt och kosta på sig någon extra minuts hovring i luften för att komponera de bilder och filmer man vill ha.

För säkrare flygning finns en mycket kompetent kollisionsvarning framåt, bakåt och nedåt och som också automatiskt styr undan drönaren från hinder efter dess färdväg.

Re-designad handkontroller

En välkommen förnyelse är handkontrollen som nu är helt omgjord med fin och behaglig ergonomi och har samtidigt fått en ny integrering av själva hållaren för telefonen. För det är just en telefon och ingen större surfplatta som ryms här. Tidigare kunde en surfplatta tryckas in med hjälp av armarna under kontrollen men det är nu omöjliggjort av fysiska skäl.

Själv är jag inte riktigt vän med att montera dit telefonen på dess plats, det är fortfarande lite meckande med USB-kabeln, dels ska den pillas ut från ett litet ”parkeringsläge” och sedan ska man in med den i telefonen som samtidigt ska klämmas fast i hållaren, utan att knapparna på dess sida trycks in av misstag när den placeras. Inget för kalla dagar med frusna fingrar och stressen i kroppen att hinna ta den där viktiga bilden. Nåväl, numer får man i alla fall skärmen ovanför själva kontrollen vilket jag tycker är en bättre lösning.

För att växla mellan video och foto finns en liten knapp på höger sida av kontrollen. Enligt mig inte den bästa lösningen, då jag hellre hade sett varianten med två knappar på vardera sida för film respektive foto.

DJI Fly App - för enkelhet och snabbhet

Väl på plats med telefonen i dess hållare funkar det bra och allting är väl integrerat i den nya DJI Fly-appen. Enkelt och intuitivt tycks vara ledordet här men utan att utvecklarna verkar ha gjort avkall på möjligheten att själv göra mer avancerade inställningar för den användare som känner för det.

För att slippa ladda över filmer och bilder till en separat enhet så kan man på en gång gå in och göra enklare redigeringar och publiceringar från appen. Men en försommardag i skärgården då allt är ljust och soligt blir det svårt att se skärmen även på en ljusstark Samsung Galaxy S10 och DJI:s smartcontroller känns som en lyckad investering för den som vill komplettera. Mavic Air 2 ska enligt DJI gå att para ihop med just denna enhet, så för den som vill jobba professionellt med Mavic Air 2 går det nu att bli komplett.

Förbättrade egenskaper på bild och video

Bildkvalitén på foto är något som jag själv ofta håller högt, när det ofta annars talas mest om kvalitén på rörlig video. Med sin halvtum stora sensor kan man filma i 4k/60fps och ges möjlighet till hela 48 Mp stora stillbilder. En varning för väldigt stora bilder kan dock göras när man fotar med så hög upplösning. DJI har också kryddat drönaren med funktioner såsom 8k hyperlapse, panoramabilder samt olika smarta moder för objekt som rör sig. Funktionen quickshots är kanske mer kul än något som man använder dagligen men ger möjlighet att skapa olika effektfulla kameraåkningar. Samtidigt infinner sig någon slags känsla av att man packat in en massa funktioner och finesser som kanske inte kommer att användas.

Ljusstarka dagar blir det svårt för kameran att hitta rätt och vid stora kontrastskillnader så kan man behöva justera exponeringen manuellt beroende på vilket objekt man vill framhäva. En vit yta, till exempel ett segel, riskerar att bli alldeles för vit och de mörka för mörka. Det gäller både för bilder och film. Dessvärre saknas rullhjulet på undersidan av handkontrollen som man på övriga Mavic och Phantom kan programmera för exponeringskompensation. Det blir till att justera exponeringen på skärmen på telefonen men det är krångligt om man är mitt i en kameraåkning eller panorering. Möjligheten till HDR-bilder kan i viss mån förbättra detta, kameran tar då flera bilder med olika exponering som automatiskt sätts ihop till en bild och på så sätt presenterar ett bättre dynamiskt omfång i bilden.

Vid en närmare granskning av identiska bilder, eller de som till och med har mindre upplösning än de tagna med min Mavic Pro 2, så syns faktiskt ingen större skillnad. Detaljrikedomen är snarlik och bruset inte störande, i alla fall inte vid låga isotal. Kantskärpan i bilder, något som förut varit en stor akilleshäl på tidigare versioner av DJI:s drönare, ser nu ut att sitta. Möjligen kan jag märka en viss skillnad i färglyster i bilderna till Mavic Air 2:s nackdel men det är sådant som bör kunna justeras i efterhand.

Tillbehör och utrustning

Nästan oavsett vilken drönare från DJI man köper så bör man inte vara sen med att införskaffa ett Fly More-kit. Då får man mer godsaker, bland annat batterier, väska och extra propellrar. I just detta fall så har DJI haft vänligheten att skicka med tre ND-filter, vilket är en glad överraskning som man annars alltid behövt köpa extra. Detta torde vara välkommet bland alla som filmar ljusa dagar och vill kunna styra slutartiden för att i sin tur påverka ”filmlooken”.

Märkligt nog så har man inte skickat med någon 12V-laddare i samma kit, vilket förstås nästan är ett krav då Mavic Air 2 är en typisk resemaskin som man gärna laddar i bilen, båten eller på skotern. En annan detalj som jag kan irritera mig på är gimbalskyddet som både kan kännas lite pilligt att få på plats, som att det lätt kan lossna och samtidigt väl plastigt. Kanske kan vi hoppas på en utveckling här i framtiden.