Det här gäller Hot & Cold Light. Jag har ägt en mindre variant av Thermos typ Mobile Pro som jag tyvärr tappade bort efter flera år. Jag var väldigt nöjd med den totalt sett, så denna Sigg har en del att leva upp till. Vilket den inte riktigt gör. Första intrycket är att det här är en gedigen och relativt genomtänkt termos. Det finns designval som ger både bättre och sämre intryck än Thermos UL. === Sammanfattning: Thermos har lite bättre formgivning och känsla när det gäller i princip allt, förutom gummibandet som locket fälls upp med hjälp av. Där är Sigg bättre som använder metall. Sigg ger mer rått designintryck. Men om du är tedrickare är det Sigg som gäller eftersom den har inbyggd tesil i locket. === Vi börjar med utsidan. Sigg ger ett bra intryck. Blankt, rostfritt stål. Dock är öppning och stängningsmekanismen något som sticker ut från locket med ungefär 1 cm. Betydligt mindre diskret än Thermos design. Öglan i locket på Siggen förstår jag inte funktionen med. Visst, med hjälp av den kan termosen hängas i något, om det så är en hake eller ett finger, men jag förstår inte helt det stora. Kanske kommer det gå upp för mig efter mer tids användning? I nuläget mer nackdel eftersom det innebär att den tar mer plats på höjden. Och 0,55 liter är redan ganska stort. Den går dock ner i ryggsäckens flaskhållare utan problem, även i bilens mugghållare fast just denna på 0,55 känns väl hög och lite vinglig. En storlek mindre hade med största sannolikhet satt som en smäck. Siggen har samtidigt ett silikoninlägg i botten som gör att den inte halkar runt och nedställning på bordet känns mjukare. Totalt sett vinner Thermos om än med väldigt liten marginal. Formgivningen och låsmekanismen ger ett lite trevligare totalintryck helt enkelt. Till insidan. Locklåset på denna Sigg är som sagt lite bulkigare. Det är dock lika tajt i sin funktion som Thermos dito. Samtidigt var det något i upp- och nedfällningen av Thermos låsögla som kändes speciellt tilltalande. Min Thermos hade ett gummiband som gjorde att locket svingade upp. Det gick sönder efter några år. Siggen har så vitt jag kan se en metallvajer istället som med största sannolikhet kommer hålla mycket bättre. På insidan av locket finns en liten packning i silikon som håller tätt. Dock är den nästan väl liten (typ 1 cm i diameter) och genomskinlig så den skulle kunna vara lätt att tappa bort. Thermos hade en större packning som inte var genomskinlig. Lite mindre lättdiskad, men marginell skillnad. Sigg har fler delar i drickdelen och erbjuder fler möjligheter här. Tefilter som man kan lämna ute om man vill. Drickmunstycket är dessutom möjligt att vända, 90 grader vänster, framåt, höger, Från fabrik satt munstycket åt höger. Det kändes lite knepigt att behöva vända flaskan efter att man öppnat den, så jag testade att vända rakt fram istället. Dock var locklåset för mycket i vägen då. Det var inte heller det lättaste att justera munstycket. Det sitter hårt från början och när jag fått fast det i framriktat läge satt det verkligen stenhårt. Det fick ligga i varmt vatten eftersom det ändå skulle diskas och då gick det bättre. Thermos saknar tefilter och vändbart munstycke. Dock innebär det samtidigt att Thermos har färre delar att hålla reda på, och isärplockningen är betydligt smidigare och mer intuitiv på Thermos. Thermos har verkligen lyckats med formen på munstycket. Det är mycket trevligare att dricka ur jämfört med kanten på Sigg som sitter lågt. Då har jag inte speciellt tjock underläpp heller. Specifikationer: - Sigg 550 ml väger 294 g mot Thermos 202 (!) g för 500 ml Ultralight. - Bägge har snarlika specs på varm- och kallhållning. Oklart hur det ser ut i praktiken. Sannolikt snarlikt. - Thermos UL kan köras i diskmaskin medan Sigg HCL inte kan det. - Mått (L x W x H ):: Sigg: 7,2, x 7,2, x 26,3 cm, Thermos: 7.3 x 6.6 x 22.1 cm. Totalt sett så vinner Thermos. Jag hade dock inte tid att vänta på leverans av den i det här fallet och kommer säkert vara nöjd med Sigg ändå som det känns, men det går inte att komma ifrån att Thermos dras ner något av att de använder tunt gummiband för locköppningen som bevisligen inte håller, men munstycket, lockstängning/öppning, vikt, form och diskmaskinssäker är vad som avgör till Thermos Ultralights fördel.

Toppenprodukt, bortsett från att locket svänger upp med hjälp av en gummitråd som gick sönder efter en tid. Dock fungerade locket OK ändå -- man fick peta upp det själv, men tråkigt ändå så klart och så vitt jag sett är tillgången på reservdelar mycket begränsad. Jag tappade senare bort termosen, men den var med mig typ överallt och fungerade bra. Nu ska jag testa en Sigg Hot & Cold istället som i varje fall har bättre tillgång på reservdelar. 🤞

Uppdatering efter tre år: Andra paret i ordningen tar inte laddning längre och Adidas kan inte göra något eftersom garantin gått ut. Köp andra lurar om du vill att de ska hålla. --- Originalomdöme: Sammanfattningsvis sätter jag 8/10 i betyg eftersom det inte finns något negativt som för mig verkligen sticker ut. Det är helt okej ljud och bra kvalitetsintryck överlag för att vara träningslurar. Dessutom begränsat utbud när det gäller on-ear för träning. Dock skulle jag, om jag beställt i dag, även ha testat JBL Under Armour on-ear. Plus och minus för dessa Adidas-lurar: + De känns gedigna i knapprespons och är ganska stumma/tajta i plasten överlag. + Tvättbara öronkuddar och huvudband. + App med equalizer. + Bra batteritid. + Programmerbar genvägsknapp. + Smidig joystickkontroll. + Bra punch i ljudet. + USB-C +/- De håller om stadigt om huvudet och öronen, inte de skönaste men nödvändigt i träningssammanhang. +/- Inte bestämt mig vad jag tycker om ljudet. Ena dagen tycker jag att de är spelglada, sedan ganska vass ljudprofil ibland jämfört med t ex Sennheiser. För mig kan det nog bli ganska uttröttande. Kommer inte riktigt runt det med equalizer heller. Kanske får spela lägre. +/- Joystickkontrollen, som fungerar som på-/avknapp, måste tryckas rakt in för att fungera som sådan, vilket inte alltid klaffar direkt. - Mikrofonen tar upp ljud runtom. Om jag kör bil hörs det dåligt enligt den jag pratar med. - Appen har svårt att hitta lurarna ibland, men känns som att det är rätt vanligt att bluetooth generellt krånglar ibland. - Inte ihopfällbara och ingen förvaringslösning följer med. - Onödigt omständliga notifikationsljud t ex för max volym, av/på, play/paus, spårbyte, som inte går att stänga av. Att det ska behöva komma ett ljud när jag byter spår eller trycker igång ett spår fattar jag verkligen inte. Det märker jag liksom ändå? --- Uppdatering efter några månader: + Ljudet har bra tryck. Skönt med EQ. Bra parning, RIKTIGT bra batteritid. - Kuddarna är krångliga att få på igen och jag svettas som en gris så behöver ta av ofta och skölja. - Saknar fortfarande fodral. - Micen tar upp ljud i närmiljön. Har haft kontakt med support som svarade snabbt men inte orkat gå vidare med det... --- Uppdatering efter 5 mån: Kontrollen till lurarna fungerar inte eller bara ibland. Har supportärende och ska skicka in dem. Har bara tränat med dem och aldrig tappat dem. Tar bort en stjärna. ...efter att ha delat rätt mycket info som foto på lurar och underskrift, bankutdrag på köp, QR-kod, kvitto med mera är ett nytt par på väg hem. Får hoppas att de håller bättre, annars blir det nog ett återköp. --- Uppdatering efter drygt ett år: Det nya paret har fungerat felfritt. Så gött att ha over-ear -- för 990 är jag helnöjd med hur de sitter, batteritiden som är ganska otrolig, och hur punchy jag upplever ljudet. Samma klagomål som tidigare bortsett från att det nya paret funkar finfint. Tycker absolut att de är värda 8/10. Med vettigare kontroll, smidigare kuddbyte och fodral hade de fått 10/10, även fast jag betalat 1500.

Sammanfattning efter cirka fem månader. Senaste fw. Jag har kommit till en punkt då jag är otroligt nöjd för vad jag gav för denna och vad jag får ut, tillsammans med soundbaren 995C. Vilket klipp jag gjorde! Serien Foundation med judder reduction på 3-4 är beviset. Den är som gjord för bra kontrasthantering och en sådan fröjd att se på. Blooming finns i princip inte alls. Nästa stora steg lär vara något där du omsluts mer av bilden, typ VR, för här är scenerna så påtagliga tack vare kvaliteten på källan och en bra TV. Kort sagt, även om den kostat betydligt mer än 10 500 hade jag varit nöjd. 35 000 som nu är dock lite skrattretande då t ex LG 77" G3 är billigare på rea, och 77" S90C har gått för så lite som 22000 inkl ytterligare en Samsung-pryl med värde upp till typ 10 000. Två saker med Samsungs firmware dock. Fjärren hänger sig en stund vid sällsynta tillfällen, har så gjort oavsett fw, och Samsung har fått för sig att en icke-konfigurerbar automatisk sökning efter är vettigt, som hoppar ur vad du än tittar på. TV:n går då in i menyn och man måste navigera sig ut. Så skrattretande dumt. --- Originalomdöme: Detta gäller för mjukvara 1503. Totalt sett är jag förvånad över att detta ska vara 2022 års LCD-flaggskepp. För 10500 är det okej. För fullpris hade jag antagligen behövt börja äta blodtryckssänkande... Bildkvalitet: + Den hanterar kontrast på ett ganska bra sätt. Blooming är i mina ögon i princip obefintlig så länge jag sitter rakt framför. Tappar förhållandevis lite detaljer i mörka och ljusa partier med lokal dimning på high. + Obefintlig DSE vid filmtittande. + Personligen har jag inga större problem alls med Tizen. Det funkar helt okej. Inget krångel att byta till konsol typ Xbox SX. + Xbox Cloud Gaming. - Min panel behöver med största sannolikhet bytas ut då den har fått ett mörkt / gult parti till höger. - Ibland har mjukvaran svårt att hantera t ex ljuskällor och jag har varit med om att bilden slår över till för ljust för att sedan återgå till normalt ljus. Distraherande så klart. - Samsung tycks krångla till sin mjukvara och ha svårt att få den att fungera helt buggfritt. Jag valde att inte uppdatera förrän ny mjukvara kom ut i juni 2023. Oklart för mig om den är buggig dvs om den introducerat en del av det jag stör mig på. DSE och högtalarvibrationer vet jag fanns där även med originalmjukvaran. - Blooming blir märkbart sämre en bit från sidan. - Reflexfiltret återger en regnbågseffekt från ljuskällor i rummet som syns kanske mest vid jämnmörk bild. - Bakstycket vibrerar vid vissa ljudfrekvenser. - DSE är märkbart vid TV-spelande. - Ingen Dolby Vision. - Lite svårt att få färger som ser naturliga ut och bidrar till en balanserad bild i mina ögon. Tror inte det beror på materialet i sig att exempelvis eldar sticker ut onaturligt mycket. --- Uppdatering 1: Samsung skickade ut tekniker och jag fick panelen utbytt inom en och en halv arbetsvecka. Tummen upp till Samsungs service. Jag har märkt att jag personligen inte riktigt ser vitsen med att ha sådant ljustryck i panelen. För mig blir bilden obalanserad och jag hade sannolikt trivts bättre med en lugnare bild typ OLED. --- Uppdatering 2: Efter mer tid med denna så är det en klar 4,5 med tanke på priset jag fick den för, dvs 10 500 kr. Absolut inte värd 30 000 eftersom man kan få mer TV för det priset typ en QD-OLED eller liknande, eller en 98" TCL. Även Sonys 85" A90J har varit nere i 35000. --- Uppdatering 3: Game mode är inte bra för bildkvaliteten. I mina ögon försämras kontrasten och jag antar att minimering av latens VRR samt 120Hz innebär att kvaliteten blir sämre. När jag kör utan Game Mode är HDR-trycket och kontrasten verkligen imponerande. Även DSE tycks vara mindre tydligt och jag besväras inte av avsaknaden av VRR i just Assassin's Creed Origins i varje fall...och jag pallar inte FPS med gamepad. Sämre flyt men inget som stör. Det enda som stör något är blooming, men det är så lite och med tanke på att priset är hälften av OLED i motsvarande storlek är jag mycket, mycket nöjd. Samtidigt finns det nackdelar varav den största är att bilden svartnar ofta och temporärt om man kör 120Hz. Jag kör 60 Hz vilket avhjälper det. Den senaste mjukvaran, 1520, letar efter uppdateringar varenda gång man startar teven, vilket innebär att en stor ruta kommer upp med förlopp och man måste knäppa sig ur menyn med flera knapptryck. Vad hände med "exit"-knappen? Samsung har en del väldigt märkliga designval både mjuk- och hårdvarumässigt alltså, vilket gör att premium inte riktigt känns premium. --- Uppdatering 4: Blir kanske lite raljerande, men vill uppdatera efter 4-5 månader med TV:n. Man kommer helt enkelt inte i närheten av den här bang for buck, och då har jag ändå testat 75" TCL miniled 835, tittat på OLED i butik, och haft hem en Sony flaggskepps-LCD för något år sedan. Om denna Samsung kostat likvärdigt med OLED hade jag verkligen tittat på dem i första hand. Nu har jag verkligen varit kritisk men när det är flaggskeppsmodell från 2022 är det enligt mig befogat. Detta är en TV som hanterar film galant (går inte att jämföra med Sonys rörelsehantering men...priset), TV-spel sannolikt märkbart sämre än OLED i och med tydlig DSE/clouding på denna jämfört med OLED, samt så klart att OLED har oändlig kontrast samt 0 blooming. Man måste ha i åtanke att denna kostar hälften av en 77" OLED. Jag tycker att flatpanelshd recension är mer nyanserad och pricksäker än många andra. Köper Samsung många recensioner, tro?

Slog till på detta med TTC Silent Brown eftersom det kostade 999 kronor augusti'23. Uppdatering efter flera månader: + Fortfarande gediget och tungt vilket ger en najs kvalitetskänsla. + Fortfarande hotswap. Psykologiskt är det ju trevligt att ha det alternativet, men switcharna som sitter är tillräckliga för att jag förmodligen aldrig kommer byta. Det är ju inte gratis att köpa en ny uppsättning heller. + Skönt att skriva på, men om man ska vara ärlig...så jäkla stor skillnad är det väl inte jämfört med icke-mekaniska när man väl är inne i vad man nu gör...? Jag blir sannolikt varken bättre på programmering eller spel med det här jämfört med andra. Mer något lagom onödigt pryligt att bränna pengar på. Och: + I mina ögon är färgkombon mycket roligare än vanliga helsvarta diton, men: - Absolut inte värt fullpris och knappt rabatterat heller eftersom jag har vissa invändningar (och konkurrensen är hård): - Tangenterna / keycaps ger ett risigt intryck i kombination med backlight. Man ser inte symbolerna och det ser bara inte vettigt ut. - Symboler för Fn-kombinationer saknas. - Om man nu är super 3|_173 gamer läste jag i en recension att det inte har jättebra responstid. Jag märker dock ingenting, men spelar väldigt lite numer. - Går ej att justera lutning. Alltså: Ordinarie pris på 2900 kronor är sanslöst för ett tangentbord med dessa designmissar. Man betalar mer för estetiken än något annat. Även fast jag betalade 999 så skulle jag titta på alternativ i ungefär samma prisklass, exempelvis Keychron V6 Pro för 1490 som även har knob och open-source firmware. På rea har det varit nere i 890. --- Positivt: + Switcharna kräver sin inkörningsperiod då bumpen i motstånd kändes konstigt styv i början. Numera är dock känslan riktigt bra, vilket för mig in på: + Överlag extremt gedigen känsla. Inte tillstymmelse till ihåligt ljud eller känsla, och tungt. + Tilltalande färgsättning enligt mig. Kul att ha ett tangentbord som sticker ut på ett trevligt sätt! Negativt: - Tangenterna har endast bokstäver, inga andra symboler. De släpper inte heller igenom backlight så man ser bokstäverna i mörkret. Symboler för Fn-shortcuts saknas alltså. Oförståeligt designval enligt mig. Nu är det förvisso möjligt att byta både caps och switchar men ska nog mycket till om jag ska orka bemöda mig med det. Färgsättningen gör det inte heller helt enkelt om man vill behålla den. - Möjlighet att justera lutning saknas. Det ska sägas att jag inte har störts av det överhuvudtaget. +/-: Att det har kompakt layout är också speciellt och kräver sin tillvänjning.

Kört en mindre testsats inför barnkalaset. Hade bestämt mig innan genom att läsa tester där föregångaren WAS-623 gjort mycket bra ifrån sig. Råd&rön hade konstigt nog inte 623 med i sitt test. Kände dock även på en del andra demo-ex i butik. Key Takeaways: Sammanfattningsvis Än så länge mycket nöjd framför allt eftersom det är bra tryck i järnet och designen med ett större singeljärn känns mer genomtänkt än andra. Positivt + Ett singeljärn som är ungefär i normal pannkaksstorlek istället för mer skrymmande dubbeljärn känns mycket genomtänkt. + 1400W lär ge bra hetta inom rimlig tid och även här är det nog bra med ett järn istället för två. Jag körde termostaten i bott först och behövde sänka en aning för att de blev mörkbruna innan järnet sa ifrån. + Generellt bra designintryck och bra tyngd. + Ljudsignal när inställd temp nåtts. + Skapligt djup i järnet. + 5 års garanti. + Slev som motsvarar korrekt mått för en våffla följer med. Negativt - Termostatreglaget ger ett mindre bra kvalitetsintryck. Det är plastigt, tunt och har ojämnt motstånd. För 999 förväntar jag mig mer eftersom andra järn hade betydligt bättre lösningar. Dock fungerar det, men nej, dåligt första intryck. Efter ytterligare några omgångar... ...så är jag mindre imponerad av att det verkar som att designen med ångkanaler i järnet gör att det läcker ut mycket smet beroende på hur smeten är gjord. Med smör i rinner det ofta smör utanför trots att jag inte smäller på med speciellt mycket smet. När jag kört ett recept från nätet med bakpulver har det runnit ut bra mycket smet också. Har fått skruva bort handtag för att komma åt och göra rent riktigt. Dessutom rinner det en del vatten, vilket väl dock är meningen. För 999 tycker jag inte att det fungerar tillfredsställande. Rätt meckigt att hålla på med och små vrår som smet och flott kommer in i.

UPPDATERING: Välj någon annan febertermometer för det här är en dåligt framtagen grej. Den har så svårt att bestämma vad den ska visa för dej. --- Vår verkar ha funkat helt okej, även när vi gjort mer än en mätning eftersom det inte är det lättaste att få en unge att vara stilla... Det går snabbt att mäta annars. Inget att anmärka på här heller. Har dock inte jämfört med någon annan termometer.

* Bakgrund * Var tvungen att knipa ett par när de låg på 790 spänn. Jag har lite olika lurar och har testat rätt många mellan 200-2000 kr. Föll för Sennheiser för många år sedan då jag upplevde ljudet som så klart, detaljerat och gillade dess stora soundstage. Minns inte modellen, men de kostade väl drygt 1000 kr i dagens penningsvärde antar jag. Gillar i regel mer V-format ljud kanske mest av vana. Har ofta på ljud i bakgrunden när jag sitter och jobbar, och då är det skönt med en mjuk ljudprofil, typ Bose QC. Har även haft billigare AKG, Koss, köpt något tjingtjongpar direkt från Kina eftersom det sas att man kunde göra sanslösa klipp, men var en dålig chansning i mitt fall. Har även ett par Soundcore in-ear som har ruskigt bra ljud, Tveklöst det bästa av allt jag har i ljudväg. Tyvärr pallar mina öron inte med dem. Det var mina memoarer, det. I alla fall så är mina Sennheiser HD598 också öppna och låg i samma prissegment så jag tänker att det är den rimligaste jämförelsen. * Fidelio X2HR VS SENNHEISER HD598 * Jag har jämfört en del olika segment i låtar och Fidelio är tungdrivna i jämförelse. Man behöver kräma på betydligt mer. Det märktes tydligt när jag kopplade i min gamla halvkassa FiiO E5. Hur som helst är det absolut mer tryck omkring det lägre registret på X2HR. Det märks tydligt för House. Även mellanregistret typ omkring 2 KHz är nog starkare, vilket jag inte föredrar, men kan ju ändras med equalizer. Utöver det upplever jag Sennheiser som lite "snällare" överlag. Annars skiljer sig inte ljudet så värst mycket i mina öron än så länge. 589:orna är mycket skönare eftersom de ligger an mycket lättare mot öronen och väger märkbart mindre. Uppdaterar efter ett tag till om jag inte returnerar. --- Uppdatering --- Returnerade eftersom jag är nöjd med mina Sennheiser, inte minst för att de var så pass mycket mer lättdrivna och jag inte upplevde ljudet som så mycket bättre med X2HR.

Uppdatering 2023-10-29 Jag har lyssnat mycket på dessa nu efter några år. Ser mig som ganska kräsen -- jag har spelat en del musik själv, är halvmusikalisk, och kan uppskatta alltifrån klassiskt till Synthwave. Men musik och hur det ska låta är så vitt jag ser det väldigt subjektivt och föränderligt över tid -- en del är mer bassheads, jag vet att en del föredrar mer framträdande mellanregister än mig, medan jag uppskattar mer v-formad ljudbild. Det beror ju också mycket på typ av musik och hur de är mastrade. Jag har inget att jämföra med direkt i det här segmentet, men ser inte direkt vitsen av direkta jämförelser så länge man njuter av musiken. Audiofil-ism är mer en ursäkt för folk att bränna sanslösa mängder pengar för mycket marginell skillnad utöver placebo. Med det sagt så har dessa helt okej "ljudbild" för sin storlek och sitt pris enligt mig. De blir inte "grumliga" utan man kan urskilja olika instrument, och man kan ratta in bas och diskant direkt på högtalaren. De kan även spela högt utan att svikta. Om du vill ha bas som känns i bröstet ska du dock inte välja dessa. "Intro" av The XX är relativt tamt (men tror det är svårt att komma så lågt för en så liten högtalare oavsett). "One More Time" av Daft Punk är något mer tacksam och basen har en kick som är väl balanserad enligt mig. När det kommer till metal typ "Nothing Else Matters" med Metallica är helheten riktigt bra bortsett från att baskaggen saknar snärtighet, men är ändå närvarande på ett sätt som funkar helt okej för mig. Totalt sett är jag efter några år fortfarande mycket nöjd med dessa som skrivbordshögtalare. --- EDIT 20-09-07: Jag ska väl säga att jag inte har lyssnat på så mycket musik med dessa. Senaste tiden har det mest varit spinningpass och det ställer väl inga högre krav på dynamik. De fungerar okej om de placeras i ett mindre utrymme och man experimenterar en del med placeringen. Finns nog högtalare med bättre punch än dessa. --- Det är allvarligt talat ett jävla drag i dessa för priset och storleken. Balanserat ljud och gedigen byggkvalitet dessutom. Men då gäller det att man vågar höja volymen också. Är lite kluven till om man borde ha lagt till 200 för att få modellen med bluetooth.

Funktionalitet all the way. Microsoft kör på säkra kort här och skiljer sig ju från både Sony och Nintendo som vågat ta ut svängarna mer under senaste generationen. Nintendo får utan tvekan sägas vara de absolut främsta innovatörerna som samtidigt lyckas få till det viktigaste: spelkänslan. Men den här svarta lådan från MS då. Positivt först. Det är skönt när grejerna bara funkar. Konsolen är väldigt lättplacerad och smälter lätt in. Det var speciellt tillfredsställande när den passade perfekt in i TV-bänken som ju är kantig - Xboxen kantig - funktionellt var ordet. Handkontroll? Funktionell, samma som tidigare, och det funkar. Sedan har vi ju Game Pass, som hjälper den här anonyma lådan att sticka ut. Det är prisvärt och smart. Men - och det här är ett stort "men" för mig - det är rätt jäkla tråkigt och typiskt Microsoft att köra på säkra kort. Det har när det gäller annat än TV-spel -- typ Javascript (https://www.techaheadcorp.com/blog/history-of-javascript/) -- inneburit att de bromsat upp utvecklingen. Hårdvarumässigt finns det egentligen inget speciellt här. Inga banbrytande tekniker, varken hård- eller mjukvarumässigt. Sony vågar mer med sina handkontroller, form och ljud. Nintendo är fortfarande kungar i mina ögon eftersom de fortfarande får till känslan av TV-spelets exklusivitet. Nintendo har magin som jag är ute efter. Sony kommer efter. Xbox ännu längre efter. Dessutom har Microsoft valt att stänga ute möjligheten att spela med handkontroller innan förra generationen när det sannolikt bara handlar om en drivrutin mer. Samma gäller ljudet. Har du ett dyrt bluetooth-headset sedan tidigare? Funkar inte med Xbox Series S/X. Så, det är nog tydligt att jag inte gillar hur Microsoft tänkt här. Känns trist att vara negativ, men rå funktionalitet och en övergripande "vision" om att motverka framsteg så länge det inte gynnar en själv är symptomatiskt för dem i mina ögon. Inte min kopp te. Men annars gillar jag te - så, ett lite positivt avslut ändå. --- Uppdatering efter fyra månader: Har hunnit spela väldigt lite. Gillar hur kompakt basenheten är. Ogillar plastig handkontroll som kostar 700 och att MS även begränsat möjligheten att utöka internt lagringsutrymme till proprietär bs, som är svindyrt för vad en får jämfört med konkurrenter. Uppdatering en vecka senare: Tagit mig lite mer tid att spela. Något som slagit mig är att handkontrollen inte tycks ha lika bra, detaljerad rumble som Pro till Switch vilket tillför till detaljerna i exempelvis Zelda. Samtidigt -- gamepass. Det är vad som säljer den här konsolen enligt mig. Frågan är dock vad det innebär att MS köper upp utgivare. Det är inte alltid så bra för spelbranschen, beroende på vilken frihet utvecklare får och vilken makt MS får att styra den övergripande utvecklingen. --- Uppdatering: Det har slagit mig att det finns flera förklaringar till att MS valt att vara mindre öppna. Istället för bluetooth som faktiskt inte funkar så bra, väljer man ett protokoll som sannolikt innebär mindre krångel. När det gäller lagring är det väl samma där, det vill säga mindre krångel för alla att sälja hårddiskar som har samma egenskaper och är superenkla att installera. Jag tycker att den här artikeln på ett pricksäkert sätt sammanfattar MS och Sonys bidrag till femte generationen: https://www.tomsguide.com/opinion/ps5-hardware-xbox-series-x-software -- det vill säga att MS valt att fokusera mer på sitt ekosystem. Det innebär att vi kan spela 400+ spel utan att behöva vara bundna till deras konsol. Samtidigt tycker ju jag som gammal halvnörd att det är lite tråkigt att de inte satsar mer på hårdvarumässig innovation och "immersion". --- Uppdatering än en gång. Sony har ju, sedan ungefär ett år tillbaka, också ett stort bibliotek med spel genom sitt abonnemang, så den fördelen har försvunnit sedan länge.